Grönsaksgryta!

I dag har jag spelat fiol. Jag övar på Romans av Wilhelm Petterson Berger och där har jag någonting att bita i. Det är bra träning och det är så fin musik så det är roligt att öva på den. En av svårigheterna när man har autism är att byta strategi. Man gör saker och ting på samma sätt även fast det inte fungerar. Men jag har blivit bättre på det där och håller på och jobbar med min teknik när jag spelar. Hur var det nu min gamla fiollärare sa att jag skulle göra? Jag övar mer som han sa att jag skulle göra och det blir renare och mer kontrollerat. Men mina fingrar kan kännas lika graciösa som ett paket prinskorv när jag jobbar med att göra lägeväxlingar och att spela med en annan teknik. Förut chansade jag bara när jag skulle spela i högre lägen och hoppades på det bästa känns det som. Det blev inte bra och jag spelar mer kontrollerat nu. 
 
Jag har blivit bättre på att laga mat och i dag gjorde jag en gönsaksgryta som jag inte har lagat på länge. Det är en bra maträtt och innehåller både potatis, morötter, purjolök och paprika och kryddor som basilika, timjan och flingsalt. Jag ska försöka att laga den där grytan oftare för den blir riktigt god och så är den hyfsat nyttig. Det är roligt att laga mat och så blir det mycket godare än att bara äta färdigmat. 

cykeltur

 
I dag har jag cyklat till Högbo. Högbo är en pärla som ligger utanför Sandviken och man kan cykla, bada och paddla kajak. Jag cyklade ett nytt spår  som jag aldrig har cyklat förut och det var tuff terräng och mycket gropar, stenar och rötter att hålla koll på. Det var bara att hålla ett stadigt tag i styret och vara glad för att jag har en cykelhjälm på mig. Man får träna på koncentrationen när man är ute och cyklar och hålla koll på marken. Det är bra träning och jag fick ta i ordentligt. Det där spåret var nog lite för tufft för mig men det var bra träning. Nästa gång jag cyklar i Högbo så kommer jag nog att ta det cerise 15 km spåret igen. Det är fint i Högbo och förut på ett midsommarfirande så sa midsommartalaren att det inte går att känna sig ledsen när man är i Högbo bruk. Jag kan bara hålla med. Stigarna, sjöarna och naturen och den fina restaurangen och gruvstugan som finns där är en lisa för själen. Det är medicin för mig och många andra som kommer till Högbo bruk. 

Fredag

Jag tycker om att skriva och kanske kan en blogg göra så att jag skriver mera. Jag har bara skrivit insändare förut och det var länge sedan som jag skrev en berättelse. Man mår bra av att vara kreativ och jag är nog en kreativ person även om det också var länge sedan som jag målade och tecknade. Jag spelar mest fiol och jag är glad att jag inte slutade spela när jag inte längre fick fortsätta på musikskolan när jag var 18 och räknades som för gammal för att fortsätta på kulturskolan. Då spelade jag i orkestern och det gjorde att jag höll igång spelandet. Men noterna var svåra orkesternoter för någon som helst vill spela folkmusik och melodier. Kanske kan jag ta upp orkesterspelandet igen. Det var länge sedan som jag spelade i en orkester. Jag har också spelat folkmusik i en trio och vi spelade ihop i en si sådär tio år men sedan tappade vi kontakten. Sandviken är en musikstad så det är i alla fall lätt att hitta ett sammanhang där man kan vara med och spela eller sjunga i en kör. Jag har spelat harpa också för en massa år sedan. Det är ett fint instrument, men jag blev tvungen att lägga ner spelningen på det ståtliga instrumentet när jag slutade att ta lektioner för min harplärarinna. Jag hade heller inte tillgång till ett instrument hemma som jag kunde öva på. Fiol är ett bättre instrument att ta med sig, när man ska någonstans och spela. Men jag tycker också att det är lättare att spela med andra med fiolen så det gjorde inte så mycket att jag slutade att spela harpa. Jag kan spela i så många olika musikstilar på fiolen. Både folkmusik och klassisk musik. Och så går det att improvisera och bara spela en känsla precis som man känner sig när man spelar. Musik är terapi.