De ringde från bonde söker fru!

Jag tror knappt att det är sant. Telefonen ringde när jag var på Navet och stickade på eftermiddagen. Först svarade jag inte men det ringde igen och då svarade jag. Tjejen som ringde upp sa: - Hej jag ringer från bonde söker fru. Jag svarade: - Skämtar ni eller? Sedan sa jag: - Jag kan inte prata mer, jag lägger på nu, hejdå! 
Och sedan lade jag på, eller rättare sagt, klickade av mobilen. Hantverkspedagogen på Navet frågade om det var någon försäljare och då sa jag: - Nej det var från bonde söker fru och kände att jag blev svettig om pannan. Jag torkade av svetten med en servett och frågade hantverkspedagogen om hon ville hjälpa mig att blockera numret. Hon måste ha raderat numret av misstag när hon hjälpte mig att kolla upp hur man blockerade numret. Det där var bara en kul grej som jag gjorde på skämt att skriva till den där fiolspelande bonden. Men jag skulle inte kunna se mig själv vara med i ett sådant där dejtingprogram med fler tjejer som konkurrerar om samma kille, en ny miljö och tevekameror och allt. Det skulle inte funka och jag tror faktiskt att det är ett skämt nu men jag vet att hon ringde. Jag blev rejält stressad för jag vill inte bli rikskändis. Jag vill vara en anomym hyfsat okänd medelsvensson för jag trivs bäst så. Sedan gick jag ut en sväng och frågade hantverkspedagogen hur man gör för att ta bort ett telefonnummer. Hon frågade mig om jag har ett kontantkort och jag svarade att det hade jag. Hon föreslog att jag skulle klippa kontantkortet och jag skuttade glad i hågen in på verkstan igen och klippte kontantkortet i små bitar. När jag skulle sätta mig på stolen var stolen inte där, eller rättare sagt jag satte mig för långt fram för jag ramlade på golvet. Jag landade mjukt i alla fall, men man kan säga att jag praktiskt taget ramlade på arslet av pur förvåning. - Hej, vi ringer från bonde söker fru! Nu kan jag skratta åt det för det var rätt kul. Men jag vill som sagt inte vara med i teve och jag önskar den fiolspelande skogsbonden Perra ett varmt och ärligt lycka till med att hitta sin fru i sommar, och konstaterar att jag är för bra på att skriva för mitt eget bästa. Jag håller mig till bloggen jag. Det är lugnast så och så håller jag tummarna för att jag får ett roligt jobb snart och helst inom trädgård.