Vänsterfesten 2018

I dag åkte jag med Vänsterpartiet från Sandviken till Vänsterfesten i Söderhamn. Jag tycker om Vänsterpartiet och tycker också att det är det mest tillgängliga partiet i Sandviken. Vänsterpartiet har alltid varit ett av mina favoritpartier och det var trevlig stämning på vänsterfesten. Någon hade visst hällt ut en flaska diskmedel i fontänen, men en dam bredvid mig sa att det har hänt förut och att det också har varit ännu mer skum i den här fontänen än det var idag. Så det var bara ett bussträck som har hänt förut i den här fontänen. Någon har helt enkelt bara lite skum humor! 
 
 
Jag lyssnade på synthmusik som spelades av artisten Folkilsk och det var bra musik och så hade vi kanonväder där vi satt på bänkarna och solade oss i stadsparken i Söderhamn. En clown gick förbi och skämtade med några framför mig i publiken och han hade en biljettklippare med sig. - Har ni någon biljett då? Inte, Men örsnibben går också bra! Det var helt enkelt bra stämning. 
 
Jag gick en sväng i Söderhamn och det är en fin stad. Jag har aldrig varit i Söderhamn förut, om jag inte räknar med den gången då jag var på flygfältet utanför Söderhamn, men jag såg knappast någonting av den här fina staden den gången. 
 
 
 
Jag tycker om den här fontänen. 
 
 
 
 
Ulrika Elionora kyrka. 
 
 
 
 
 
 
Vänsterkören, en kör som alla som vill får vara med och sjunga i sjöng några låtar och de var riktigt duktiga. 
 
 
Jonas Sjöstedt höll ett riktigt inspirerande tal och det fick mig att vilja rösta på Vänsterpartiet. Jag fick tillbaka tron på politiker igen och han är faktiskt lika snäll som han verkar vara på teve. 
 
 
Regnbågsflaggan. Vänsterpartiet står upp för allas rätt att vara sig själva och att bli bemötta med respekt. 
 
Love Antell sjöng några låtar och jag kände inte igen honom på namnet först men när han började sjunga insåg jag att jag definitivt har hört låtarna förut. Och några av låtarna som han spelade var: Spring Rico, och Vårby gård. 
 
 
När Vänsterfesten var slut tog jag mig en tur till i Söderhamn och när jag kom tillbaka från min promenad så ringde telefonen och jag fick frågan om jag åkte med bussen från Sandviken. Jag svarade att det gjorde jag. Det visade sig att alla satt i bussen och skulle åka och att de hade kommit överrens om att de skulle åka tidigare än det stod i tidningen. Jag skyndade mig till bussen som väntade, och jag insåg att jag var bussens eftersläntrare! Det var en rolig resa och jag hade en varm och bra känsla i kroppen när jag åkte hem mot Sandviken igen. 

Regementets dag i Gävle

Jag var till Gävle en sväng idag och skulle gå och kolla läget vid Högskolan där jag pluggade för några år sedan, men sedan slog jag den idén ur hågen för det var en intressant dag i regementparken. Försvaret visade sina fordon som mopeder, motorcyklar, sjukvårdar ambulanser och så kunde man ta en tur i en bandvagn. Bataljon Gävle var också där och även Karolinerna, som är en förening som är intresserad av historiska soldatdräkter och även hur soldaterna stred förr i tiden. De var också i Regementparken och hade klätt upp sig i tidsenliga kläder. Det fanns också montrar där man kunde hämta informationsblad om hur man utbildar sig och sin hund till hundförare inom försvaret. Regementet i Gävle finns inte kvar, men kamratföreningen finns och Bataljon Gävleborg finns definitivt och de visade också en militär övning som var spännande att titta på. 
 
Jag är glad att jag var i Gävle idag och gick en sväng till regementsparken för jag har fått en positivare bild av försvaret. Här är försvarsmaktens moppar! Eller motorcyklar! Jag är inte så hemma på fordon av det här slaget. Men det ser ut som mopeder eftersom hjulen är mindre. 
 
En äldre bil. Nu för tiden använder försvaret Mercedes sprint! Längst bak i bilden syns en ambulans. 
 
En Karolinersoldat i historisk soldatuniform spatserar förbi. 
 
En motorcykel. Det är jag bombsäker på! I dag fyllde regementet 80 år och senast de hade en sådan här dag var år 2009 så jag är glad att jag bara råkade ha turen att ha vägarna förbi idag. Jag skulle egentligen gå på öppet hus i Konserthuset och sedan gå förbi högskolan en sväng, men den här dagen var mycket mer spännande. 
 
Det här är fotat vid sidan av montern där hundförarna hade sitt bord med olika info-blad och pennor och godis som man fick ta. Osäkert dock om det var hundgodis eller människogodis som jag plockade på mig! Tältet är kamouflerat och det var en avspärrning så att vi inte kunde gå fram till hundarna av förklarliga skäl. Kamouflaget smälter verkligen in i trädet och grönskan i bakgrunden. 
 
 
 
Kamouflerat militärtält
 
Vi fick också titta på en försvarsövning som Bataljon Gävle gjorde. Vi fick höra att vi skulle tänka oss ett skyddsobjekt som till exempel ett elkraftverk eller ett kärnkraftverk som någon ville angripa. Först kom en tänkt angripare in i det avspärrade området som i tanken var skyddsobjektet. Han kom in för att vi skulle se hur bra sökhunden var på att spåra och sedan gick den tänkta angriparen och gömde sig i ett buskage. Sjukvårdarna anlände sedan och efter ett tag skulle vi tänka oss att det gick ett larm eftersom en civil eller militär person hade sett en misstänkt angripare vid det tänkta skyddsobjektet. Soldaterna kom åkandes i den militär brun-gröna Mercedes sprint bilen som parkerade högst upp i ena hörnet. När övningen började gick hundföraren först och hunden var glad och sprallig och taggad på uppgiften, 
 
 
Hundföraren ger hunden instruktioner med tecken och hunden har fått den tänkta angriparen på kornet. 
 
När hundföraren bedömer att man är för nära angriparen drar sig föraren och hunden tillbaka och soldaterna tar sikte på angriparen som blir totalt oskadliggjord. I den här övningen blev en av de egna soldaterna skadad i övningen och fick ta hand om sig själv medan de andra soldaterna skjöt på angriparen med lösa skott. När man hade försäkrat sig om att den tänkta angriparen var oskadliggjord kom sjukvårdarna och tog hand om soldaten som vi tänkte oss hade blivit träffad och bar iväg med honom på en bår. Några soldater ställde upp sig på poster utifall det fanns flera angripare som man inte hade sett. De andra soldaterna drog sig tillbaka och sedan fick vi i publiken gå fram till bilen uppe i hörnet och prata med dem om vi ville. 
 
Karolinerna i sina fina historiska soldatmunderingar laddar sina gevär med krut för de ska skjuta för oss men de skjuter inte mot oss med lösa skott utan bort emot skogen. Fast några i publiken skämtade om att de kanske skulle skjuta mot oss. 
 
Poff! Tur att jag hade försvarets - PROPPAR!!! i öronen. 
 
Skarpskyttekåren, som också är soldater med historiska kläder och som visade hur soldaterna var förr i tiden skjöt också några lösa skott. Den äldre herren som berättade för oss förklarade att de i historien började med att spotta föraktfullt åt angriparen innan de laddade sina gevär med krut. Vilket de också demonstrativt visade!