Tillbakablick på 2018

Kanske är det lite tidigt att se tillbaka på det här året eftersom det är några veckor kvar på 2018 än. Men det har varit ett riktigt bra år där jag har gått utanför min comfort zone och utmanat mig själv mycket. Jag mår bättre nu och är glad över att jag har vågat utmana mig själv så mycket som jag har gjort. Jag har drömmar och mål för nästa år också och jag ska bland annat resa till Rhodos i maj i en vecka och det ser jag mycket fram emot. Jag har aldrig rest utomlands själv förut och senast jag var utomlands var för omkring 17 år sedan. Då reste jag med min orkester, Sandvikens orkesterförening och vi var till Ungern ett år och ett annat år var vi till Frankrike. Jag vill också jobba med sociala saker och jag ska få en kontaktperson som jag hoppas vill följa med mig på någon konsert på Drömfabriken eller ta en promenad eller en bio någon gång i månaden. Jag hoppas också att jag får ett jobb större delen av året. 
 
Det jag har gjort det här året är: 
 
  • Lärt mig ett nytt fiolvibrato som är mer kontrollerat än det förra. 
  • Förlovat mig med mig själv och slarvat bort ringen! Det är inte helt lätt alla gånger att vårda relationen till sig själv!
  • Jag har sagt upp mig från ett jobb som jag har haft i många år eftersom jag vill få arbetslivserfarenhet från andra jobb. Jag tror att det är utvecklande för mig som yrkesperson att byta jobb med jämna mellanrum. 
  • Jag har gjort en rejäl upprensning i mitt förråd när hyresvärden har haft miljödagar och slängt mycket gammalt skrot som bara har stått och tagit upp plats som till exempel den deprimerande soffan. 
  • Jag har gjort en amalgamsanering och en sådan har jag velat göra i många år. Den gick bra och jag är tacksam mot min brorsa som skjutsade mig två gånger till Uppsala. En gång för undersökning och en gång när de borrade bort amalgamet. 
  • Jag sökte till Bonde söker fru på skämt och blev faktiskt uppringd och ramlade av stolen! Om det finns att läsa i ett tidigare blogginlägg. Jag slängde på luren eftersom jag blev så skärrad. Jag är bra på telepranks (att driva med telefonförsäljare) men det bästa telepranket åkte jag på själv. 
  • Jag har kommit in på en masterutbildning i biologi men jag tackade nej eftersom jag inte har den sociala förmåga som jag behöver för att kunna gå (än!). Jag vet inte heller om jag vill gå jag vill gärna få ett jobb som jag har större delen av året och som jag trivs med. 
  • Jag har provat på ett nytt jobb och varit på anställning för ett annat som jag inte har hört något om än. Jag har också varit ute på några arbetsplatser och träffat arbetsgivare för andra jobb/praktikplatser. 
  • Jag har jobbat med att få min sociala ångest att bli lindrigare hos en proffsig arbetspsykolog. 
  • Jag har också tagit tag i sociala saker och ska förhoppningsvis få en kontaktperson och gå i en grupp som är under en längre tid för att jobba med sociala saker. 
  • Jag har bokat en resa till Rhodos maj 2019!
  • Jag har också restränat eftersom jag i början av året typ inte hade varit utanför ortsgränsen på länge. Jag har varit till Ockelbo, Uppsala, Gysinge, Stockholm, Falun, Eckerö och Söderhamn. Så jag har fått komma ut lite i sommar. 
  • Jag har också lärt mig mer om ett stressbeteende som jag har att riva på högerhanden när jag är stressad. Jag har också lärt mig hur jag kan bli fri från det beteendet som jag har haft under flera år och det gör att jag mår bättre. Det är inte kul att ha ett konstant sår på högerhanden som ständigt svider särskilt när man tvättar händerna. Nu är det så gott som läkt och jag hoppas att det håller sig på det viset. 
 
Jag har fått ut så mycket av att våga och sett mer av vårt avlånga land i år. Det är så värt att jobba på att utmana sig själv och gå utanför sin comfort zone. Trevlig onsdag (Lill- lördag på er. 
 
 

Äntligen vet jag att det ständiga rivandet på min högertass har ett namn.

Jag har länge haft problem med att jag inte kan sluta riva på ett ställe på min högra hand. Det är en valk där nu och området har snarare krokodilskinn än hud och just nu har jag också ett sår där som gör ont när jag tvättar händerna och mest hela tiden annars också. Jag har fått höra att jag ska gå till en läkare men jag har inte vetat vad jag ska säga: - Jo, jag har problem med att jag inte kan sluta riva på ett sår på min hand och jag kan inte sluta riva. Jag har haft det där såret till och från i flera år och jag har fått höra att: - Det är väl bara att sluta riva på såret. Till och från har sårområdet sett riktigt otäckt ut och jag har inte mått bra av det. I fredags rev jag riktigt ordentligt på såret så att det blödde och jag fick använda kompresser för att stoppa blödningen. Det har läkt nu men jag bestämde mig för att nu orkar jag inte med att ha det här jäkla såret längre som jag inte kan sluta riva på. Jag ringde till hälsocentralen i fredags och fick en telefontid med min läkare för att prata om min medicin och hon ska ringa mig om en vecka. I går satte jag mig och googlade på datorn på " kan inte sluta riva på ett sår" för att se vad jag fick fram. Mitt beteende har ett namn. Det kallas dermatillomani eller på engelska: skin picking.
Tydligen är det vanligt att patienten får upptäcka diagnosen själv och sedan ta kontakt med vården. Knasigt hur det är. Beteendet kommer av ett sätt att hantera stress och ångest och för att ta sig ur beteendet så behöver man hitta ett annat alternativt beteende i stället för rivandet. Till exempel att andas eller att använda en stressboll. Fast jag tycker att det borde heta anti-stressboll. Jag har i alla fall börjat använda oparfymerad tvål och locobase hudsalva och så ska jag köpa en stressboll. Även om mitt sår börjar läka nu efter att jag inte har rivit på det i två dagar så är det inte läkt. Jag är mindre symptomfri men orsaken till beteendet sitter i huvudet. Men att mitt besvär har ett namn och en orsak och att det går att göra något för att ta sig ur det gör att jag tror att jag kan bli fri ifrån det. Det finns också olika kriterier för att man ska få diagnosen dermatillomani och jag kvalar in på alla av dem. 
  • Jag har försökt sluta riva men det går inte och jag har rivit på såret till och från i flera år. 
  • Stress/ångest kickar igång beteendet. 
  • Det påverkar min vardag eftersom såret ibland har sett riktigt otäckt ut och det har även påverkat min förmåga att jobba eftersom jag använder händerna mycket när jag arbetar. 
Nu ska jag smörja in mitt stackars sår på högertassen med locobase och i morrn ska jag gå till hälsokost och kolla om de har en anti-stressboll för jag har bestämt mig för att den heter så. Trevlig söndag på er. 

Vänsterfesten 2018

I dag åkte jag med Vänsterpartiet från Sandviken till Vänsterfesten i Söderhamn. Jag tycker om Vänsterpartiet och tycker också att det är det mest tillgängliga partiet i Sandviken. Vänsterpartiet har alltid varit ett av mina favoritpartier och det var trevlig stämning på vänsterfesten. Någon hade visst hällt ut en flaska diskmedel i fontänen, men en dam bredvid mig sa att det har hänt förut och att det också har varit ännu mer skum i den här fontänen än det var idag. Så det var bara ett bussträck som har hänt förut i den här fontänen. Någon har helt enkelt bara lite skum humor! 
 
 
Jag lyssnade på synthmusik som spelades av artisten Folkilsk och det var bra musik och så hade vi kanonväder där vi satt på bänkarna och solade oss i stadsparken i Söderhamn. En clown gick förbi och skämtade med några framför mig i publiken och han hade en biljettklippare med sig. - Har ni någon biljett då? Inte, Men örsnibben går också bra! Det var helt enkelt bra stämning. 
 
Jag gick en sväng i Söderhamn och det är en fin stad. Jag har aldrig varit i Söderhamn förut, om jag inte räknar med den gången då jag var på flygfältet utanför Söderhamn, men jag såg knappast någonting av den här fina staden den gången. 
 
 
 
Jag tycker om den här fontänen. 
 
 
 
 
Ulrika Elionora kyrka. 
 
 
 
 
 
 
Vänsterkören, en kör som alla som vill får vara med och sjunga i sjöng några låtar och de var riktigt duktiga. 
 
 
Jonas Sjöstedt höll ett riktigt inspirerande tal och det fick mig att vilja rösta på Vänsterpartiet. Jag fick tillbaka tron på politiker igen och han är faktiskt lika snäll som han verkar vara på teve. 
 
 
Regnbågsflaggan. Vänsterpartiet står upp för allas rätt att vara sig själva och att bli bemötta med respekt. 
 
Love Antell sjöng några låtar och jag kände inte igen honom på namnet först men när han började sjunga insåg jag att jag definitivt har hört låtarna förut. Och några av låtarna som han spelade var: Spring Rico, och Vårby gård. 
 
 
När Vänsterfesten var slut tog jag mig en tur till i Söderhamn och när jag kom tillbaka från min promenad så ringde telefonen och jag fick frågan om jag åkte med bussen från Sandviken. Jag svarade att det gjorde jag. Det visade sig att alla satt i bussen och skulle åka och att de hade kommit överrens om att de skulle åka tidigare än det stod i tidningen. Jag skyndade mig till bussen som väntade, och jag insåg att jag var bussens eftersläntrare! Det var en rolig resa och jag hade en varm och bra känsla i kroppen när jag åkte hem mot Sandviken igen.